Usch vad jag känner mig äcklig idag. Vidrig. Inte värd att leva. Vill bara försvinna, gå och dö just nu, eller springa tusen mil och förbränna varenda äcklig kalori jag fått i mig idag. Jag avskyr verkligen mat, mer än något annat. Hemsk.
Jag avskyr mig själv också, för att jag inte kan bestämma mig för var jag vill vara. Ett tjockt liv fyllt av ångest är knappast ett liv, ångesten är bara accepterad på smala. Jag mår verkligen skit just nu, har failat totalt på nationella proven i engelska B, och kommer misslyckas minst lika mycket på mitt nationella muntliga i svenska B. Ingenting kommer att gå att förstå, och allt kommer bara bli snurrigt och huller om buller. Vill erkänna något, vet inte vad. Vill berätta, men inte allt. Skäms av att äta igen, det går åt alla möjliga håll just nu. Min högsta önskan är att bli den jag var förut...
Mormor sa dessutom igår att jag alltid ser så pigg och glad ut nu för tiden. Full av energi, vilket är alldeles sant med tanke på att hemsk mat jag äter. Hur kan vi vara gjorda för att äta tre gånger per dag egentligen? Det känns så sjukt mycket bara. Ångest att höra att jag ser pigg ut. Jag vill vara liten, svag, sjuk och skör. Är det för mycket begärt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar