Brors konfirmation, en viktig dag i hans liv.
Själv har jag känt mig tjockare än någonsin, klädd i min älskade långklänning och nya vagabondskor. Knappast vacker, inte ens acceptabel. Det kommer jag väl iochförsig aldrig att bli. Kommer alltid vara den där äckliga, hon man ser, men ändå inte. Den man blundar för, eftersom jag är för äcklig för att se. Inte värd det. Olycklig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar