Om vi bara kunnat sträva efter acceptans med lika stor beslutsamhet som vi strävar efter ouppnåelig

Hemma igen efter den första resan NÅGONSIN som jag längtat hem från. Läskigt värre. Visst, min värdfamilj var trevlig i lagom mängd, men det känns helt underbart att träffa min egen familj igen!

Ångesten har funnits där under hela resan, och det har inte gått en dag utan att jag mått dåligt över vad jag ätit, hur vi ätit, på vilka tider, ja allt. Varför så onyttigt, så oregelbundet, så äckligt? Jag äcklar mig själv...