Det var länge sedan jag skrev här nu. Kanske är det för att jag skriver ner allt jag spontant kommer på i min väskdagbok, eller i min kvällsdagbok och inte här på bloggen. Det är oftast på tåget eller bussen som jag tänker. Mina tankar snurrar verkligen runt för fullt, jag avskyr ofta mig själv och min kropp mer än allt annat, tänker att jag ska börja ett nytt matliv, mer träning och bättre vardagsmotion. Vad är det som händer egentligen?
Jo visst, jag kanske gör som jag tänker i en dag eller två, men mer blir det inte, och jag avskyr mig själv mer och mer för varje dag som går. Äckel, fetto och patetiska idiot. Mina tankar är inte alltid snälla.
Dagen har varit ganska jobbig. För det första sov jag hos moster med familj, och kunde inte äta min vanliga frukost, för det andra åt jag för mycket till lunch, och sist alldeles för mycket middag och en chokladboll till fika. Varför? Jag ska ju inte äta sötsaker alls... Åh vad jag blir arg på mig själv.
Dagens positiva var dock min spinningdebut. Första gången. Jag var riktigt nervös innan, och det var sjukt jobbigt, men också väldigt roligt. Jag gjorde inte direkt alla övningar jag skulle ha gjort, men jag var med och försökte iallafall. Det var pappas kompis som bad mig hänga på, och jag tror att han uppskattade det. Dessutom är alla som tränar tillsammans alltid så himla trevliga. Som fina Amanda en gång sa, "Det är ju oss träningsmänniskor emellan". Lilla fina ångesten berättade dock att pappas kompis bara ville ha med mig eftersom han ständigt ser hur tjock jag har blivit. Viktnedgång är verkligen det enda rätta just nu. Frågan är varför inte min kropp vill samarbeta med mig längre. Har jag förstört den och min ämnesomsättning för alltid genom mina oregelbundna matvanor och mitt ständiga bantande?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar